STRATPORT Modellen (Larreche och Srinivasan)

Kunskapscenter

Tilldelning av ett företagets finansiella resurser mellan dess strategiska affärsenheter. Förklaring till STRATPORT av Larreche och Srinivasan. ('81)

Allt om STRATPORT modellen

Anmäl dig nu. Helt gratis.

Logga in

Stötta din ledningskarriär och din personliga utveckling med 12manage.

Vad är STRATPORT? Beskrivning

STRATPORT modellen av Larreche, och Srinivasan (1981, 1982), är en on-line datoriserad matematisk beslutsstödsmodell som använder empiriska och (chefsmässiga) bedömnings-baserade data. STRATPORT är en förkortning av: ”STRATegic PORTfolio planning”. Detta system skapades för att hjälpa toppchefer och företagsplanerare i utvärderingen och utformningen av affärsportföljstrategier och det föreställer både en operationalisering, och en förlängning av den affärsportföljanalys som nämns längst ned på denna sida.

Det är ett beslutsstödssystem för tilldelningen av ett företags finansiella resurser mellan dess strategiska affärsenheter (portföljanalys). Detta angreppssätt för beslutstödsmodeller inverkar generellt på marknadsföringsutgifterna och på både marknadsandel och på företagets kostnadsstruktur. Givet en specifik portföljstrategi kan systemet utvärdera vinst- och kassaflödes implikationerna över tiden och när den strategin följs. Alternativt angreppssätt kan bestämma den optimala tilldelningen av marknadsföringsutgifter över de strategiska affärsenheterna för att maximera avkastningsvärdet över en specificerad tidshorisont.

I Boston Consulting Groups angreppssätt (BCG Matrix), relativ marknadsandel, och marknadstillväxten används för att klassificera affärsenheter som Frågetecken, Stjärnor, Kassakor eller Byrackor.

I GE Matrix angreppssätt klassificeras affärsenheterna in i nio grupper enligt företagets styrka och industri attraktivitet. Placeringen för en given affärsenhet på var och en av dessa dimensioner bestämms kvalitativt utifrån ett antal faktorer från marknadsföring , konkurrenskraft, miljö- och inre faktorer.

Det angreppssätt som Royal Dutch Shell har är på sätt och vis likt även om dessa två dimensioner kallas "företagets konkurrenskraftiga kapaciteter” och ”utsikter för sektorlönsamhet” och uppsättningen av faktorer och deras integration i dessa sammansatta dimensioner är också olika. Den bakomliggande filosofin för dessa tillvägagångssätt är emellertid likartade. Vid en given tidpunkt har varje affärsenhet en specifik roll i portföljen enligt dess kortfristiga och långsiktiga ekonomiska potential. Denna roll bestämmer tilldelningen av de finansiella resurserna bland de olika delarna av portföljen. Ett minimum av uppehållande investeringar kommer att göras i en grupp av affärsenheter så att de genererar ett maximum av kortsiktigt kassaflöde.