Gestaltteori

Kunskapscenter

Gestaltteori (GT) är en bred tvärvetenskaplig allmän teori som erbjuder ett ramverk med en bred variation av psykologiska fenomen, processer och användningsområden.

Essensen med ett lyckat problem-lösnings beteende är enligt Wertheimer: att det är möjligt att kunna se den totala strukturen med ett problem: En bestämd region inom detta fält blir avgörande och fokuserad; men den blir inte isolerad. En ny djupare strukturell syn på situationen utvecklas och det innebär förändringar i den funktionella betydelsen, grupperandet, etc. hos ett objekt. Givet av vad som krävs utav strukturen i en viss situationen för ett viktigt område, så leds man till en rimlig förutsägelse, vilka av de andra parterna i strukturen troligtvis , kräver verifikation, direkt eller indirekt. Två riktningar är involverade: få en hel och sammansatt bild, och se vad strukturen för helheten kräver för delarna.

Med andra ord Gestaltteorin innefattar ”där finns helheter som i stället för att vara summan av delarna existerar självständigt, ge dessa delar specifika funktioner eller rättigheter som endast kan definieras i förhållande till den helheten som är i fråga” (Wolfgang Köhler).

Fokuset med GT är idén om ”att gruppera”, dvs. egenskaperna hos dessa stimuli får oss till att strukturera eller tolka ett visuellt fält eller ett problem på ett visst bestämt sätt (Max Wertheimer, 1922).

De primära skälen till att gruppera

1. Närhet, Släktskap. Beståndsdelarna anses att kunna grupperas tillsammans enligt deras närbelägenhet.
2. Likhet. Objekten som liknar varandra i något avseende, anses att kunna grupperas tillsammans.
3. Stängning. Objekten grupperas tillsammans, om de anses komma att avsluta någon enhet.
4. Enkelhet. Objekten kommer att organiseras i form av enkla figurer enligt viss symmetri, regularitet och jämnhet.

Dessa faktorer kallas för organisationens lagar och förklaras i sammanhanget av varseblivning och problemlösande.
 

Människor betraktas som öppna system i aktiv samverkan med deras miljö. Enligt Wertheimer år 1924 (Über Gestalttheorie) så  finns det helheter, beteenden av vilka som inte är beslutade på grund av deras individuella beståndsdelar, utan där delprocesserna i sig själva bestämms av den inneboende beskaffenheten hos helheten. Det är hoppet med GT att kunna bestämma beskaffenheten hos sådan helheter.

GT passar speciellt väl in för förståelsen av ordning och struktur vid psykologiska händelser och har sitt ursprung i några orienteringarna från Johann Wolfgang von Goethe, Ernst Mach och särskilt från Kristen von Ehrenfels och forskningarbetet från Max Wertheimer, Wolfgang Köhler, Kurt Koffka och Kurt Lewin, som kontrasterande det elementäriska tillvägagångssättet till psykologiskt skeende, associationismen, beteendepsykologi och till psykooanalys. Den kommande makten för nationell socialism avbröt väsentligen den fruktbara vetenskapliga utvecklingen av Gestaltteorin i den tysktalande världen; Koffka, Wertheimer, Köhler och Lewin, emigrerade eller tvingades till att fly över till förenta staterna.

Gestaltteorin begränsas inte bara till konceptet med gestalt eller helheten eller till gestaltprinciperna för organisationens perception (liksom den framläggs i många publikationer), utan den måste bli sedd långt mer vidare och mer övergripande:

• Företrädet med de fenomenala: Att erkänna och att ta allvarligt på den mänskliga världens erfarenhet som den enda omedelbara givna verkligheten och inte bara enkelt diskutera bort den, är ett grundläggande påstående hos GT, och fördelaktigheten att som för psykologi och psykoterapi har utan orsak utvidgats.

• Det är i samverkan mellan individ och situationen och i känslan av ett dynamiskt fält, som bestämmer erfarenhet och beteendet, och inte endast driver(psykooanalys, etologi) eller yttre stimulanser (beteendepsykologi, Skinner) eller statiska personlighetskaraktärsdrag (klassisk personlighetsteori).

• Sambanden bland det psykologiska innehållet skapas klarare och mer permanent på grund av de substantiellt konkreta förhållanden än av ren upprepning och förstärkning.

• Tänkande och problemlösning karakteriserades av en lämplig och självständig organisation omstrukturerad och centrerad med den givna (”insikten”) i riktningen mot en önskad lösning.

• I minnesstrukturer som baseras på associerade samband är utarbetade och åtskilda enligt en strävan för en optimal organisation.

• Kognitioner, som en individ inte kan integrera, kommer att leda till en erfarenhet av dissonans. Och mot kognitiva processer inriktade på att reducera denna dissonans.

• I en supra-individuell helhet liksom en grupp så finns det en benägenhet mot vissa specifika förhållanden i samverkan med styrkor och behov.

Den epistemologiska orienteringen av Gestaltteorin anses till att vara en sorts kritisk realism. Metodiskt försöker den att uppnå en meningsfull integration av det experimentella och fenomenologiska tillvägagångssättet (den experimentella-fenomenologiska metoden). Avgörande fenomen undersöks utan att göra avkall på den experimentella precisionen. GT bör inte förstås som en statiskt vetenskaplig position. Utan som ett paradigm som fortsätter att utvecklas. Genom utveckling liksom teorin med självorganiserade system når den fram till en mycket stor betydelse för många med ett nuvarande intresse för psykologi.

Jämför Gestaltteori med: Systemdynamik, Systemtänkande  |  Organisatoriskt Lärande Argyris och Schön  |  Organiska Organisationer  |  Nivåer av Organisatorisk Kultur  |  Idékläckning (Brainstorming)  |  Sex Tänkhattar  |  Soft Systems-metodik

Retur till Management Start: Organisation och Förändring  |  Kommunikation och Färdigheter  |  Beslutsfattande och Värdering

Mer Management Metoder, Modeller och Teori