Kunskapshantering | Kunskapsledning
(Collison Parcell)

Kunskapscenter

Vad är kunskapshanteringsapproachen av Collison och Parcell? Beskrivning

Knowledge Management metoden från Chris Collison och Geoff Parcell är ett ramverk som kan användas till att lära, att erhålla, att dela och att exploatera kunskap, erfarenhet och bra tillämpningar.

Kunskapshantering är en oxymoron - ingen kan egentligen leda och styra en tillgång, som finns i huvudet hos de anställda och delas i första hand genom konversation.

Vad du kan göra, är dock: att styra den miljö där kunskap kan skapas, upptäckas, erhållas, delas, behandlas, valideras, överföras, adopteras, anpassas och tillämpas. Att skapa affärsvärde.

För att skapa en miljö inom vilken kunskap snabbt blomstrar behöver vi:

• Det rätta förhållandena. En gemensam pålitlig infrastruktur och en organisation som är villig att vara entreprenörsmässig.
• De rätta hjälpmedlen. En gemensam modell, verktyg och processer för att lära.
• De rätta åtgärderna. Där personer instinktivt söker, delar och använder kunskap.
• Det rätta ledarskapet. Där lärande och ett delande förväntas och med förebilder.

Metodologin erbjuder några stycken olika verktyg , interventioner och faciliteringstekniker för att hjälpa organisationer till att få ett lärande före, under och efter aktiviteterna.
Fördelarna med dessa lärande interventioner kan mångdubblas, om de delas i vidare kretsar som goda exempel - endera genom personliga-nätverk (gemenskaper) eller genom ett uppfångande och kodifierande till regelbundna uppdaterade ”kunskapsprodukter”.

Ursprunget till kunskapshanteringsmetoden / Knowledge Management-/ av Collison och Parcell. Historia

Ursprungligen hämtad från ett  kunskapshanteringsteam hos BP år 1998 från goda exempel i USA:s-arme och andra lärande organisationer, metodologin publicerades år 2001 i boken ”Learning to Fly, lessons from one of the world’s leading knowledge companies”, av Collison & Parcell. Väl publicerad, så gjorde metodologin att det skapades en kompetensgrupp kring goda exempel - som idag överstiger 700 personer från en rad olika områden av organisationer från den offentliga och privata sektorn. År 2005 publicerades en ny version av ”Learning to Fly” för att visa på överföringsbarheten kring tillvägagångssättet som innehåller berättelser från användningsområdet från tio andra organisationer. Användningsområdena spänner från Förenta Nationerna, FN, till De Beers från BBC till grundskolan för barn mellan 5 och 11 år i nya södra Wales. Delar av detta kunskapshanteringsapproach kan i dag ses hos de flesta större konsultorganisationer och affärsutbildningar typ MBA. Inklusive Henley Management College och Cranfield Management utbildningar.

Användning av kunskapshanterings ramverket av Collison och Parcell. Användningsområden

• Förhindra att uppfinna hjulet på nytt, särskilt hos stora internationella organisationer.
• Accelerera integrationsprocessen som följer av ett förvärv eller en fusion.
• Identifiera, insamla och dela goda exempel på utförande i organisationer.
• Hantera de kulturella barriärer som håller tillbaka organisationer - t.ex. ”inte uppfunnet här”,
• Att bygga, fostra och stötta nätverken och gemenskaper kring hur man praktiskt hanterar detta.
• Skapa en kultur av ständiga förbättringar och lärande.
• Involvera ledarskap till rätt beteende för att förstärka kunskapsdelningen.

De olika stegen i Kunskapshanteringsmetoden. Process

Se diagrammet på höger hand.

• Personer och lag samtycker kring en uppsättning av mål. Sedan använder de kunskapen för att kunna leverera mot deras mål som slutligen skapar värde. Var skall du börja att intervenera i kunskapshanteringen?
• Fokusera på ”Att använda kunskapscirklar”. Om du t.ex. kunde inspirera din organisation till ett lärande före, under och efter någon betydande aktivitet. Helt enkelt lärandeprocessen som att hjälpa en kollega, återblickar ( projektgranskningar efter projekt) och efter revision av handlingar har granskat ger deras bidrag här, och hjälp som kallar fram ny kunskap - kunskap som annars hade kommit att bli kvar i huvudet hos alla inblandade individer.
• Alla dessa aktiviteter kring lärande behöver kopplas ihop med någon sorts ”kunskapsbank”. Om du önskar att lära dig/erfara, innan du gör något, önskar du att man skulle kunna göra ett erfarenhetsuttag ur denna bank. Och när du har lärt dig en läxa, blir en erfarenhet rikare önskar du att kunna bidra till kunskapsbanken så att andra kan lära av detta.
• Det är i detta som förmågan att samla in och behandla kunskap blir viktigt. Men detta är inte hela historian. Det är omöjligt att samla in alltså är det viktigt att länka ihop
• Miljön eller kulturen inom din organisation omger modellen, som är kritisk att få startad och bibehålla kunskapsdelningen. Detta kommer att reflekteras i de rätta ledarskapsbeteendena och på det sätt som Knowledge Management blir inbäddad i kärnprocesserna, så att det slutligen blir ”en omedveten kompetens”.

Styrkorna med Kunskapshanteringsramverket. Fördelar

• Leverera mer, med mindre! Är det inte detta som efterfrågas av oss alla?
• Förbättra identifieringen och överföringen av goda exempel på utföranden.
• Lärande och förbättrande leder till kortare ledtider i produktutvecklingen och ständiga förbättringar.
• Förhindra upprepning av fel och att återuppfinna hjulet.
• För att identifiera och besegra en kultur som, "Detta är inte uppfunnet här".
• Att förbättra nivån på att dela och utnyttjandet av det nya sättet av att arbeta.
• Trovärdig approach. Bevisat hos BP och i en rad andra vittomspännande typer av organisationer som spänner från grundskola för barn mellan 5 och 11 år till företagsjättar, från FN till lättrörliga, nätverks organisationer som inte är myndigheter.

Begränsningar med Kunskapshanteringsfilosofin av Collison och Parcell. Nackdelar

• Kräver en villighet om att hantera den bakomliggande kulturen och att bearbeta frågeställningarna - det är inte bara en teknologi för snabba lösningar - utan det är ett holistiskt angreppssätt.
• Lättare att visa de omedelbara fördelarna i stora distribuerade organisationer. Även om dessa fördelar även är giltiga för SMEs.
• Ser enkelt ut vid första anblicken.
• Kunskapshantering är ofta missförstådd av försäljare av teknologi som har för dålig teknik för informationshanteringsteknik. Det kan finnas förutfattade meningar hos ledningen som måste övervinnas.

Antaganden med kunskapshantering / Knowledge Management. Villkor

• Organisationer uppnår fördelar, om de fungerar mer fullständigt och effektivt.
• Företag, som tillhandahåller tidsbaserade tjänster till kunder måste titta närmare på var det skapas värde för att erhålla fördelar från en bättre hantering av kunskap.

Bok: Collison & Parcell - Learning to Fly -

Se också: Chris Collison webbplats

Jämför Kunskapshantering med: Organisatoriskt Lärande Argyris och Schön  |  Organisatoriskt Minne Walsh Ungson  |  Överbryggande Epistemologier (Kunskapsskapande)  |  SECI-modell  |  Erfarenhetslärande  |  Värdering och Mäta Intellektuellt Kapital, IC Rating  |  Nivåer av Organisatorisk Kultur  |  Personalstyrkans Mognadsgrad (People CMM)  |  MAGIC (MÄTNINGSSYSTEM FÖR INTELLEKTUELLT KAPITAL)

Retur till Management Start: Organisation och Förändring  |  Kommunikation och Färdigheter  |  HRM och Personalfrågor  |  Kunskap och Immateriella Tillgångar

Mer Management Metoder, Modeller och Teori