Soft Systems-metodik
(Checkland)

Kunskapscenter

Vad är Soft Systems-metodik? Beskrivning

Soft Systems-metodik (SSM) från Peter Checkland är en kvalitativ teknik som kan användas för att applicera systemtänkande på ickesystematiska situationer. Det är ett sätt att hantera problemsituationer på däri det finns en hög social, politisk och mänsklig aktivitetskomponent. Detta kännetecknar SSM/SSM från andra metodiker som har att göra med KONKRETA problem, som ofta är mer teknologi-orienterade.

SSM applicerar systemtänkande i den reella världen i personella organisationer. Men avgörande utan att anta att föremålet för undersökningen i sig själv är ett enkelt system. SSM är därför ett användbart sätt att närma sig komplexa situationer och med tillhörande stökiga frågor.
 

Ursprunget till Soft Systems-metodik. Historia

SSM har sitt ursprung från förståelsen för ”det konkreta”systemtänkandet, som Operationsanalys (OR)Företagsforskning/Operations Research tekniker är otillräckliga för undersökningar ifråga om stora komplexa organisatoriska frågeställningar. System Utvecklingsmetodiken utvecklades av Peter Checkland för det uttryckliga syftet att hantera problem av denna typ. Han hade varit verksam i industrin i ett flertal år och hade arbetat med ett antal konkreta systemmetodiker. Han såg hur dessa var otillräckliga för syftet med att hantera extremt komplexa problem som hade en stor social komponent. Därför gick han på 60-talet till Lancasters universitet i ett försök att forska på detta område och att hantera dessa mjuka problem. Han formulerade sin ”Soft Systems Methodology” genom att utföra ett antal forskningsprojekt för en i industrin och dess användning och förfinade detta under ett antal år. Metodiken, vilket är i stort sett vad som vi idag känner till om den, publicerades år 1981. Vid den tiden var Checkland starkt befäst och inne i ett universitetsliv och han hade lämnat industrin för att följa en karriär som professor och en forskare i programvaruingenjörsvetenskap.

Användningen av Soft Systems-metodik. Användningsområden

• All komplex organisatorisk situation där det finns en hög social, politisk och mänsklig aktivitetskomponent.

Stegen i Soft Systems-metodik. Process

Följande steg bör tas (flera upprepningar är ofta nödvändiga):

1. Utforska det ostrukturerade problemet.
2. Uttryck problemsituationen med hjälp av ”Rich Pictures/Problemkartläggningsbilder”. Problemkartor betyder att erövra så mycket information som möjligt som relaterar till problemsituationen. En innehållsrik bild kan visa gränser, struktur, informationsflöden och kommunikationskanalerna. Men i synnerhet  visar den på det mänskliga aktivitetssystemet. Detta är element som inte är inkluderade i modeller liksom: dataflödesdiagram eller klassifikationsmodeller.
3. Upphov/orsaksdefinitioner på relevanta system. Från vilka olika perspektiv kan vi se denna problemsituationen?
   • Upphovs/orsaksdefinitioner är skrivna meningar om en detaljutarbetad omformning. Det finns sex element som resulterar i en väl formulerad upphovs/orsaksdefinition. De är uppsummerade i akronymen CATWOE/KSOWÄM:
     • Kund. Alla som kan få fördelar av ett system, betraktas som en kund till systemet. Om systemet innbär uppoffringar liksom personalnedragning, måste också dessa drabbade räknas som kunder.
     • Aktörerna (Actor). Skådespelarna omformar indata till ett resultat, och de utför de definierade aktiviteterna i systemet.
     • Omformningsprocess (Transformation Process). Detta visar omvandlingen av indata till resultat.
     • Världsåskådning (Weltanschauung). Det tyska uttrycket för världsåskådning. Denna världsbild gör att omformningsprocessen blir meningsfull i sitt sammanhang.
     • Ägaren. Varje system har någon ägare, som har makten att starta upp och stänga av systemet (makt och veto).
     • Miljöbegränsningar. Dessa är yttre beståndsdelar som måste övervägas. Dessa begränsningar inkluderar organisatoriska riktlinjer så väl som lagliga och etiska angelägenheter.
4. Begreppsmässiga modeller.
   • Formellt systemkoncept.
   • Annat systemtänkande.
5. Jämförelse av 4 med 2.
6. Möjliga önskvärda förändringar.
7. Handling till att förbättra problemsituationen.

Styrkor med Soft Systems-metodik. Fördelar

• SSM ger strukturen till komplexa organisatoriska och politiska problemsituationer, och den möjligör att man kan hantera dem på ett organiserat sätt.   Den tvingar användaren till att söka efter en lösning som är mer än teknisk.
• Rigoröst verktyg som ska användas vid ”stökiga” problem.
• Specifika tekniker.

Begränsningar med Soft Systems-metodik. Fallgropar

• SSM kräver deltagare att anpassa sig till den totala approachen.
• Var försiktig med att inte begränsa omfattningen för tidigt i utredningen.
• Det är svårt att arrangera kartläggningsbilden, utan att bestämma en särskild struktur och lösning på problemsituationen.
• Personer har svårigheter med att tolka världen på detta lösa sätt. De visar ofta på en allt för akut lust att gå till handling.

Antaganden med Soft Systems-metodik. Villkor

• Antar att de flesta lednings- och organisatoriska problem inte kan ses som rena ”systemproblem”, eftersom systemet är alldeles för komplext att analyseras.
• Icke desto mindre är det då värdefullt att man applicerar ett systematiskt tillvägagångssätt på en ickesystematisk situation .

Bok: Peter Checkland - Systems Thinking, Systems Practice -

Jämför Soft Systems-metodik med: Systemdynamik, Systemtänkande  |  Gestaltteori  |  Dialektisk Undersökning, Dialektik  |  Action Research

Retur till Management Start: Organisation och Förändring  |  Kommunikation och Färdigheter  |  Kunskap och Immateriella Tillgångar  |  Strategi

Mer Management Metoder, Modeller och Teori