Värdeflödeskartläggning

Identifierar och minskar slöseri. Förklaring till Värdeflödeskartläggning/ Value Stream Mapping av Ohno och Shingo ('91). Jones ('95). Hines och Rich. ('97) - Svenska

Vad är Värdeflödeskartläggning? Beskrivning

Value Stream Mapping (VSM) Värdeflödeskartläggningsmetoden är ett visualiseringverktyg som inriktad mot Toyota versionen av Lean Manufacturing (Toyotas produktionssystem). Den hjälper till att förstå och rationalisera arbetsprocesser, genom att använda verktyg och teknikerna kring Lean Manufacturing. Målet med VSM är att identifiera, påvisa och minska på slöseri i processen. Slöseri definieras som all aktivitet som inte tillför värde till slutprodukten. Detta uttryck är ofta använt för att visa på och minska mängden av ”slöseri” inom ett fabrikssystem. VSM kan därför verka som en utgångspunkt för att hjälpa ledningen, ingenjörer, produktionsassocierade, planerare, leverantörer och kunder att upptäcka slöseri och identifiera dess orsaker. Som ett resultatet av detta är Värdeflödeskartläggningen i första hand ett kommunikationsverktyg, men det kan också användas som ett strategiskt planeringsverktyg. Och som ett förändringsledningsverktyg.

För att göra detta kartlägger Värdeflödeskartläggningsmetoden visuellt flödet på material och information. Från det ögonblicket att produkterna kommer in via bakdörren som råmaterial. Via alla fabriksprocessstegen. Till det ögonblick då produkterna lämnar lastkajen som färdiga - produkter.

Att kartlägga aktiviteterna i fabriksprocessen med cykeltider, tider, avseende pågående arbetslager, materiella rörelser, informationsflöden, hjälp att visualisera nuvarande tillstånd på processaktiviteterna och vägleder mot ett framtida önskat tillstånd.

Processen inkluderar vanligtvis att kartlägga ”nuvarande tillstånd” och ”framtidstillstånd”. Dessa tjänar därefter som fundament för andra Lean Manufacturing strategier.

Historian med Värdeflödeskartläggning

Användningen av borttagning av slöseri för att uppnå konkurrensfördel i organisationer, togs fram på åttiotalet av Toyotas chefsingenjör, Taiichi Ohno och sensei Shigeo Shingo och är i grunden inriktad mot produktivitet i stället för mot kvalitet. Skälen till detta kan tänkas vara att förbättrad produktivitet leder till mer snålare verksamheter som hjälper till att exponera ytterligare slöseri och kvalitetsproblem i systemet. Således det systematiska angreppet på slöseri är också ett systematiskt angrepp på faktorerna som ligger bakom den dåliga kvaliten. Och på grundläggande ledningsproblem. De sju gemensamt accepterade typerna av slöseri i Toyotas produktionssystem var ursprungligen (omformulerat av Jones se inom parantes nedan):

Överproduction (snabbare hasighet än vad som är nödvändigt).
Väntande.
Transport (fortskaffningsmedel).
Olämpligt processbearbetande.
Onödigt lager (överskottslager).
Onödiga rörelser.
Defekter (korrigering av fel).

Peter Hines och Nick Rich har föreslagit följande verktyg (Artikel: ”The seven value stream mapping tools" - International Journal of Operations & Production Management, Vol. 17, No. 1, 1997, pp. 46-64.). 46-64.).

Sju Värdeflödeskartläggningsverktyg

Process aktivitetskartläggning. Ursprunget: Industriell ingenjörsvetenskap.
Supply chain/Försörjningskedjans respons matris. Ursprunget: Tidskompression/logistik.
Produktions variationsflöde. Ursprunget: Verksamhetsledning.
Kvalitetsfilter kartläggning.
Efterfråge förstärkningskartläggning . Ursprunget: Systemdynamik (Systems Dynamics).
Beslutspunktsanalyser. Ursprunget: Effektivt konsumentbemötande/logistik.
Fysisk strukturkartläggning.