Stages of Team Development (Utvecklingsskeden för ett team lag)
(Tuckman)

Identifierar faktorer som är kritiska för att bygga och utveckla ett lag/team. Förklaring till Stegen i utveckling av team/lag /Stages of Team Development av Bruce Tuckman. ('65) - Svenska

Tuckman Stegen i utvecklingen av team/lag

Vad är Stegen i utveckling av team/lag? Beskrivning

Tuckmans modell för, Stegen i utveckling av team/lag kan användas för att identifiera faktorer som är kritiska för byggandet och utvecklingen av mindre grupper.

Tuckmans Stegen i utveckling av team/lag modellen söker att förklara hur ett lag utvecklas med tiden. De fem stegen av utveckling är: Bildande, Stormande, Normerande, Utförande och Ajournerande. Det ajournerande steget tillfördes mycket senare år 1977. Enligt Tuckman är alla faser nödvändiga och ofrånkomliga - för att laget skall utvecklas, växa och kunna möta kommande utmaningar, att tackla problem, hitta lösningar, att planera arbetet och att leverera resultaten.

Ursprunget till Stegen i utveckling av team/lag. Historia

Bruce Wayne Tuckman (1938 -) publicerade år 1965 en kort artikel ”Developmental Sequence in Small Groups”. År 1977 han tillförde han det femte steget: Ajournering (Steget med mindre gruppersutveckling, återreviderat). Modellen för små grupper blev inflytelserik i grupputvecklingsteorin, delvis tack vare dess rim.

Användningen av Tuckmans Stegen i utveckling av team/lag. Användningsområden

Bygga och utveckla lag/team.
Analysera beteendet hos lag/team.

Stegen i utveckling av team/lag. Process

Formerande. Projektlagets introduktionsfas.
- Projektlaget är initialt upptagna med orienteringen som primärt fulländas genom att testa sig fram. Sådant testande tjänar till att identifiera gränserna för både personliga och uppgiftsbeteenden. Samtidiga inträffandet med att testa i den personliga sfären är etableringen av beroenderelationer med ledare, andra gruppmedlemmar eller på förhand existerande standarder.
- Lagmedlemmarna uppför sig alldeles självständigt. De kan motiveras men är vanligtvis förhållandevis oupplysta kring frågeställningen och målsättningar för laget. Några lagmedlemmar kan visa på drag av osäkerhet och ångest.
- Projektchefen måste samla ihop laget och se till att de litar på varandra och har förmågan att utveckla ett fungerande arbetsförhållande. Dirigerande eller ”styrande” stil. Gemensam syn på konceptet kring ”Bildande, Stormande, Normerande, Utförande” kan vara till hjälp för laget.
Stormande. Många olika idéer konkurrerar, ofta häftigt och överväganden görs.
- Projektlaget når förtroende, men det finns konflikt och polarisering runt personliga frågeställningar
- Lagmedlemmarna visar på sina egna personligheter när de konfronteras med varandras idéer och perspektiv. Frustration eller motsättningar om mål, förväntningar, roller och ansvar uttrycks öppet.
- Projektchefen vägleder projektlaget genom denna turbulenta övergångsfas. Coachande stil. Toleransen hos varje lagmedlem och deras skillnader behöver komma att betonas.
Normerande. Regler värderingar, beteendet, metoder, verktyg är etablerade.
- Projektlagets effektivitet ökar och laget startar att utveckla en identitet.
- Lagmedlemmarna justerar deras beteende för varandra allt eftersom de utvecklar överenskommelser att göra teamwork mer naturligare och flytande. Medvetna försök till att lösa problem och att uppnå gruppharmoni förekommer. Motivationsnivåerna är på uppåtgående.
- Projektchefen tillåter att laget blir mycket mer självstyrande. Deltagande stil.
Utförande. Den personliga strukturen blir verktyget för uppgiftsaktiviteterna. Roller blir flexibla och funktionella, och gruppenergi kanaliseras in i uppgiften.
- Projektlaget har nu förmågan att fungera som en enhet. Den får jobbet smidigt gjort och i själva verket utan olämplig konflikt eller behov av yttre övervakning.
- Lagmedlemmarna har en tydlig förståelse för vad som krävs av dem på uppgiftsnivå. De är nu kompetenta, självstyrande och har förmågan att behandla beslutsprocessen utan övervakning. ”Kan göra” attityden är synlig. Erbjudanden om att hjälpa varandra, förekommer.
- Projektchefen låter laget ta de flesta nödvändiga besluten. Delegerande stil.
Ajournerande. Uppgifterna avslutas, och laget splittras.
- Projektlaget. Några författare beskriver steg 5 som ”Deformerande och sörjande” som erkänner känslan av förlust som upplevs av gruppmedlemmar.
- Lagmedlemmarnas motivationsnivåer kan gå ned, eftersom osäkerhet råder om framtiden börjar bli uppmärksammat.
- Projektledare: Bra läge att introducera nya projekt för att återuppväcka det normerande steget av lagutveckling. Avbrytande stil.

Styrkor med den Stegen i utveckling av team/lag modellen. Fördelar

Erbjuder en bred nivå på vägledning för lagutveckling.

Begränsningar med Stegen i utveckling av team/lag ramverket. Nackdelar

Notera att modellen planerades för att beskriva stegen för mindre grupper.
I verkligheten är gruppprocesser inte så linjära, som Tuckman beskriver dem, bara snarlikt cykliska.
Egenskaperna i varje steg är inte fastställd i sten, och eftersom modellen har att göra med ett mänskligt beteende, så är det ibland oklart, när ett lag har rört sig från ett steg till ett annat. Det kan finnas överlappning mellan stegen.
Modellen tar inte i beaktagande de individuella roller som lagmedlemmarna måste komma att ta sig an. Jämför: Belbin Team Roles
Det finns inte någon vägledning för tidsramen för när flyttning sker från ett steg till ett annat. Detta är en subjektivt beskriven modell kontrasterande till en objektivt beskriven modell.