Hawthorne Effect (Hawthorne Effekten)
(Mayo)

Leder och optimerar arbetsproduktivitet från en ”human” i stället för ett rent ”produktionsmaskins” perspektiv. Förklaring till Hawthorne Effekten/Hawthorne Effect av Mayo. ('32) - Svenska

Join our management communities

Registrera ett gratis medlemskap


Fullständigt Namn: *
Företag:
Street + nr: *
Ort: *
Provins:
Postnummer: *
Land: *
E-post: *	(Detta blir ditt användarnamn)
	Jag godkänner Terms of Service.

Vad är Hawthorne Effekten? Beskrivning

Hawthorne experimenterar med en serie av studier på produktiviteten hos arbetare vari olika förhållanden manipulerades (lön, ljusnivåer, luftfuktighet, raster, etc.). Överaskningsvis så resulterade varje förändring i en produktivitetsökning dessutom eventuellt också avkastning i relation till de ursprungliga förhållandena. Detta var sant för var och en av de individuella arbetarna såväl som för hela gruppens inverkan.
Klart var att de variabler som experimentatorerna manipulerade inte var de enda, dominerande orsakerna till produktivitetsförändringarna. En tolkning, främst tack vare professor Elton Mayo och associerade F.J. Roethlisberger och William J. Dickson, var att det i grunden var arbetarnas känsla som blev uppmärksammad och som var orsak till förbättringar i prestation. Detta refereras nu till som ”Hawthorne effekten”.

Således dessa experiment var bland de första indikeringarna som någon produktivitetsmodell måste ta i beaktagande vad gäller immateriella attribut såsom mänskligt beteende.

Det är viktigt att förstå två ytterligare koncept för att förstå Hawthorne Effekten riktigt och på rätt sätt. Yerkes-Dockson Law och the Law of Diminishing Marginal Utility (Lagen om minskande marginalanvändning). Medans motivationen verkligen ökar produktiviteten upp till en viss bestämd punkt, någon mer motivationsmedel (exemplevis lön) kommer inte att ge mer effekt tack vare att en mättnad på hjälpmedel har uppnåtts. Således kan man inte bara lita på Hawthorne modellen för att höja produktiviteten utan att komplementera det med yrkesskicklighet och med andra motivationsattribut, som typ jobbförnyelse, jobbökning och att lyfta produktionskapacitet via medel som t.ex. en lärande organisationskultur.

Relaterat till Hawthorne effekterna är:

Pygmalion effekten. Detta refererar till en självuppfyllande spådomssituation där studenter presterade bättre än andra deltagare därför att de förväntades att göra så på grund av deras lärare.
Placeboeffekten. Detta är ett fenomen att en patients symptom kan lättas av en annars ineffektiv behandling som synes därför att individen förväntar sig eller tror att den kommer att fungera. Denna effekten kan hanteras genom att man använder dubbla blindtests prov.

Hawthorne Experimenten. Historia

Hawthorne effekterna är serier av experiment utfört från år 1924 till 1933, och utmärkt analyserat av Professor Elton Mayo från år 1927 till 1932. Termen Hawthorne myntades eftersom platsen för de experimentella studierna ägde rum på Western Electric Hawthorne Work, Chicago. Experimenten startades i första hand med avsikten av att studera förhållandet mellan produktivitet och arbetsförhållanden vis-à-vis att undersöka de fysiska och miljöinverkningarna på arbetsplatsen (t.ex. ljusstyrkan hos ljuset, fuktighet), och därefter gick man över till de psykologiska aspekterna (t.ex. avbrott, grupptryck, arbetstid, ledningens ledarskap).

Beräkning av Hawthorne Effekten. Formel

Det finns inte någon definitiv kvantitativ formel för de viktiga attributen för arbetsförhållandena eftersom dessa varierade mycket från plats till plats och industri till industri. Emellertid en möjlig allmän approach som överskrider alla industrier är att applicera Yorkes-Dockson lagen där det finns en optimal mängd av motivation för den maximala produktiviteten. Något mindre motivation eller mer kommer att resultatera i ett tapp av produktivitet. Således: y = - ax2 + bx + C. (y=produktivitet, x=arbetsmiljöaspekter).

Användningen av Hawthorne Experimenten. Användningsområden

Fabriksmiljöer. Exempel: en monteringsfabrik.
Design/kreativa industrier. Exempel: en ritare/arkitekt.
Utbildning/tjänstesektorn. Exempel: en vårdare.

Stegen i Hawthorne Effekten. Process

Identifiera de arbetsmiljöaspekter som påverkar produktivitet, exempelvis: x1, x2… xn Etc.
Rangordna attributen och välj kritiska attribut som baseras på Paretos analys. Exempel: x1 x2, x3 (säg endast 3 viktiga attribut )
Bland ledningen tilldela vikter för de identifierade kritiska attributen (säg w1, w2, w3). Definiera modellen, y = - ax2 + bx + C. (y=produktivitet, x=sist viktat indata)
Modellera den sista viktade indatat som x = w1*x1 + w2*x2 + w3*x3
Indata i formeln: y= - ax2 + bx + c

Styrkor med Hawthorne Experimenten. Fördelar

Metoden tillåter tydlig identifiering av vad som är av intresse för arbetare/tjänstemän.
Den löser produktivitetsfrågeställningar på en hållbar och långsiktig grund om den är riktigt och exakt modellerad.
Den bringar fram konsistens i bedömningen av arbetssituationen när ledningen behöver genomföra en långsiktig föreställning kring detta.

Begränsningar med Hawthorne Effekten. Nackdelar

Svårt att identifiera de kritiska arbetsmiljöattributen eftersom några är inbyggda i organisationsdynamiken etc.
Kvantifieringen av parametrarna, a, b och c i produktivitetsmodellen är också mycket subjektiva och beror på omdömet hos chefen.
Kritiska arbetsattribut är dynamiska, och modellen behöver ständigt uppdateras för att reflektera den aktuella ”grunden” situationen.
Överhuvudtaget så är precisionen i produktivitetsmodellen i hög grad korrelerad till chefens bedömning och skarpsinne.

Antaganden med Hawthorne Effekten. Villkor

Att de viktiga arbetsattributen kan fångas upp i tillräckligt hög grad.
Att ingen dold eller tyst informell kunskap undanhålls.

Bok: Bailey - Human Performance Engineering -

12manage för:

Hawthorne Effect (Hawthorne Effekten) (Mayo)